onsdag 9 december 2015

En liten uppdatering!



Ja, knappast någon har väl missat att jag och Albin har tagit en liten paus från bloggandet - en ofrivillig sådan. Det har gått åt så mycket tid i skolan att i alla fall jag knappt har hunnit med att fiska och än mindre blogga. Förhoppningsvis kan vi dra igång nu igen lagom till jullovet med stadigare uppdateringar! Bjuder på en härlig bild ifrån lite varmare tider tills vi hörs igen :)



Nackaån
//Edla

söndag 26 juli 2015

Efter 51 veckors längtan...

...så satt jag i helikoptern igen mot ännu en fiskeäventyr genom sportfiskarnas Kirunaläger. Fast den här gången till Rautas. Förra året då vi var i Kaitum så klagade alla på det dåliga fisket förutom jag. Jag förstod aldrig riktig varför för än första kvällen i Rautas då jag lyckades lura en öring på första kastet. Då fattade jag hur man kunde kalla Kaitum förra året för dåligt fiske.


Jag skulle kunna låta bilderna förklara hela resan men jag väljer att skriva lite ändå. 
Som sagt så lyckades jag lura en fisk på första kastet och även första fisken på hela lägret. Det gjorde att jag vann en fin keps ifrån Simms som jag hann använda i en vecka innan jag tappa bort den. Men jag har den i varje fall på bild. 
Första dagen och redan då lyckades många fina harrar komma upp.
En trevlig natt i Rautas. Och vattnet strömmade på som vanligt.
En dag gick vi uppströms till ett fränt vattenfall där vi visste lurade fin röding. På lägret gick det en liten tävling om den som först får fyra arter. Harr, öring, röding och sik. Och jag var mycket taggad på denna tävling och försökte verkligen fånga rödingen på detta ställe men lyckades inte med det utan det gjorde Harald bättre och fick en stor och fin röding vid detta ställe.
Förutom fiskare så sprang det lämlar kors och tvärs. 
Harald med en av dom lite större harrarna ur Rautas.
Eric med en öring som lurades under en kväll.
Och jag med min tredje art en sik som fick mig att komma upp på delad förstaplats med både Edla och Harald då vi nästa dag skulle upp till sjön där det fanns mycket röding och sik.
Sjön vi gick till låg nästan spegelblank och en hel del vak fanns, Det var när vi fiskade i den här sjön man kunde höra Edlas jubel av att ha fångat dessa fyra arter. Precis efter Edlas jubel så fick jag en röding som då gav mig en andraplats i tävlingen om alla fyra arter.

Den sista dagen bestämde jag, Eric och Arvid oss för att gå upp för det närmast och högsta berget. Det var grym utsikt över Rautasälven och dom högre bergen i väst. En bit bort så kunde man också se Kirunagruvan. Vi var borta hela dan och gick en lång bit och såg bl.a. en död ren.



Och här har vi hela gänget samlat. Alla förutom Nicko. Som Edla skrev så brukade vi grilla nån fisk och snacka på kvällarna.
Tack fr den här gången alla ungdomar och ledare!
/Albin

fredag 24 juli 2015

Fjällresa till Rautas / E



"För tredje gången i mitt liv försökte jag få en uppfattning om hur högt upp i luften vi var, för tredje gången i mitt liv misslyckades jag. Jag kände plötsligt igen ett sel, en forsnacke och böjen som fick älven att abrupt försvinna. Vi var framme där vi skulle tillbringa kommande sju dagar..."





Rautasälven liknade mest en stor, fet orm så som den ringlade fram med nackar och sel, snabbflyft och lugnflyt. För tredje gången i mitt liv försökte jag få en uppfattning om hur högt upp i luften vi var, för tredje gången i mitt liv misslyckades jag. Jag kände plötsligt igen ett sel, en forsnacke och böjen som fick älven att abrupt försvinna. Vi var framme där vi skulle tillbringa kommande sju dagar, glädje och sorg blandades till en konstig bubblande sörja. Nåja, jag skulle ju få åka helikopter igen...



På väg upp till Rautas
Man får en speciell relation när man första gången man möts åker ut i vildmarken. Risken är stor att allt går åt H*lvete, man vet ju inte alls vilka människorna är, men jag har haft tur. Det blir oftast tvärt om faktiskt, och de första dagarna efter hemkomsten känns det konstigt att inte ha alla med sig. Det känns som något gått på tok eller är sjukt fel. Och ärligt talat har jag inte vant mig än.

Vi hade tur med det mesta. Vädret var på topp, inte regn en enda dag. Vattenståndet var något högre än vanligt, men inte i närheten av för högt. Första kvällen kliade det i fingrarna för att få sätta igång att fiska och så fort tälten var uppe stack vi iväg. Dagarna var varma och det kläckte rikligt, dagsländor, nattsländor och ... mygg! Det var fisk uppe och vakade och de tog gärna en stor nattsländeimitation. Elk hair caddis blev att bli en av mina favoritflugor under denna resa(cred till Harald:)). Och det är fortfarande ett mysterium hur flugan med röd cdc-kropp och älghårsvinge hamnade i min väst. Men glad är jag för den tog min resas största öring på!

Ursäkta bildkvalitén. Jag hade bara mobilkameran med mig på resan...

Dagarna var varma men nätterna var kalla. Nattfiske var bara att glömma. Mina fötter blev gula och fingrarna såpass stelfrusna att man gång på gång tappade linan bakhandskastet. Nej, en natts fiske blev det, inte mer.

Jag blev den första för resan att fånga alla fyra arter, Harr, Öring, Röding och Sik och den första någonsin att få fem arter. En elritsa tog min koppartäckta fluga med en thorax av påfågelherl. Ny art för mig, om den överhuvudtaget gills! Haha! Men jag hade turen på min sida för bara timmen efter mig var det tre till med fyra arter. Men ingen mer fick tag på Elritsan!


Findus har ett ansikte, lovar! ; )



När kvällens kyla började krypa inpå en och en tjock dimma steg ifrån älven samlades vi runt elden. Fisk grillades och musik spelades och ett tag undrade jag om rökdoften någonsin skulle lämna mitt hår. 

Det var en rolig resa och jag hoppas att vi håller kontakten, kompisar. Och ses vi igen nästa år!

//Edla







söndag 5 juli 2015

Grekland och Villingsberg

Det var ungefär en vecka sedan jag kom hem ifrån Grekland nu där jag och min familj var på semester. Ni kanske tror att jag tog en paus ifrån fisket när vi åkte på en sån här resa. Men jag kunde bara inte lämna flugspöt hemma. Så jag tog med spöt. Vilket jag gjorde rätt i. Jag skulle aldrig ha klarat mig rent sykiskt om jag skulle få se nån fisk där i Grekland. Och fisk det fanns det där man såg många fiskar. Så några kvällar gick jag ner för att pröva lyckan.


Av alla fiskar jag såg lyckades jag endast lura upp två st ja tappade även ett par. Men jag skyller på att jag inte fiskade så mycket och att jag inte är van vid den här miljön och dessa fiskar. Enligt Hasse så är den översta en "större smörbult" och den andra en "munkfisk". 
Som sagt jag kom hem för ungefär en vecka sedan och var riktigt sugen på vanligt svenskt fiske men var bara för trött för att fixa nån fisketur. Men så av en ren slump så fick jag ett sms av min nye vän Curt ifrån klubben jag är med i(?). I sms:et frågar han om jag skulle vilja följa med han och en annan klubbmedlem som heter Marie ut och fiska imorgon. Till Trehörningen i Villingsberg. Hur tur kan man ha? Jag ringde direkt och vi bestämde en tid vi skulle ses. Villingsberg är ett fiske område men mycket fina put&take vatten som levererar fina och stora fiskar. Så nästa dag vid tolv tiden åkte vi iväg till Villingsberg, Fiskekorten kostar en del (175kr) och bilresan tar nån timme men det är det värt för fisket där är grymt. När vi kom fram var det vindstilla och vattnet låg spegelblankt. 
Det var inte så några vak och fullt med mygg och knott. Vi hade inte tänkt att vara där så länge för att senare på kvällen var det fotboll på schemat. Men den tiden var det grymt härligt väder. Men dock var inte fisket lika grymt. Bara en fisk lyckades vi få upp som var en 300g öring. Och hade inte jag vart slarvig med mothugge n skulle vi fått tre fiskar till. Jag hade tre napp på min lilla myra under dan. Jag var lite förbannad över det men lite fotboll senare på kvällen hjälpte.


/Albin